Har debattartikeln haft effekt? Regeringen har beslutat om Nystart för en stärkt minoritetspolitik!

Det verkar som att allt det hårda arbete som civilsamhället lägger lagt ner på det minoritetspolitiska arbetet börjar visa någon form av effekt.

Denna slutsats dras av att Nystart för en stärkt minoritetspolitik har beslutats om av Regeringen som också beslutat om ett antal delåtgärder för att stärka den svenska minoritetspolitiken efter propositionen En stärkt minoritetspolitik (2017/18:99). Kort sammanfattat riktar besluten in sig på att vidare utreda ärende om språkcentrum och se över myndighetsstrukturen för uppföljning, utveckling och samordning. Civilsamhället (alltså våra organisationer) tilldelas också ett ökat organisationsbidrag (mer pengar för att jobba minoritetspolitiskt). De internationella konventionerna och de skyldigheter som följer av de har också lyfts av Regeringen som en del av de omständigheter som kommer beröras i arbetet för att stärka minoritetspolitiken i Sverige. Ökad kunskap om de nationella minoriteterna omnämns och vikten av representation av oss minoriteter ges värde i sammanhanget.

Tillsammans med ovanstående beslutade Regeringen också om uppdrag till Institutet för språk och folkminnen att se över hur ett språkcentrum för de nationella minoritetsspråken kan utformas samt att utreda tillgängliggörande av digitalt material som språkinsats. Sametinget fick i uppdrag att se över formerna för språkcentrum och utvecklingsarbete för att bevara samiska språkvarieteter. Svenska Tornedalingars Riksförbund – Tornionlaaksolaiset fick också beslut om resurser för att utföra spridning och ytterligare inhämtning av material med anledning av förstudien “Då var jag som en fånge.” Statens övergrepp på tornedalingar och meänkielitalande under 1800- och 1900-talet.

Läs mer om Regeringens beslut på minoritet.se (klicka här).

 

VÅR FÖRENING / MEÄN FÖREENINKI

Met Nuoret är en partipolitiskt obunden organisation för unga som känner samhörighet med meänkieli och det ursprungliga språkområdets kultur och historia. Vi verkar för att stärka unga tornedalingars identitet, språkliga och kulturella utveckling och vara opinionsbildande, ett språkrör för barn och ungdomar i högre instanser. Det geografiska området Tornedalen syftar till älvdalskommunerna Haparanda, Övertorneå och Pajala och även delar av Kiruna och Gällivare Kommuner. Det finns uppskattningsvis mellan 40 000-70 000 meänkielitalande personer i hela Sverige. Dock torde betydligt fler identifiera sig som tornedalingar. Sådana som kanske inte bor I Tornedalen eller ens i Sverige och inte heller äger språket, men vars själ, hjärta och tanke är sprungen ur mandelpotatisen, torrfurorna och de ändlösa myrarna. Idag talas meänkieli i mindre utsträckning av yngre generationer, vilket har skapat en slags utanförkänsla hos dem som inte talar språket. Vi vill därför öppna upp möjligheten och viljan till att bevara vår minoritetsgrupp, inte bara genom språklig kunskap utan även genom kulturell, social och historisk kunskapsspridning.

KONTAKT / KONTAKTI

info@metnuoret.se